Patricia & Erica Forssén Alonso

 

AllTheWeb

RÖTTER
Länkar

»Nyheter

»Bekanta

»Om och kring Backe

»Backe folk

»Släktforskning

»Släkt-träd

»WEB-tools

»On-line spel

Skriv till oss
Skriv gärna en rad i våran gästbok.

Eller skicka oss ett e-mail.

Nytt!!
Här kan du se vilka ändringar som gjorts på sidan. På så vis slipper du gå igenom hela sidan för att se om det finns nåt nytt.
Rioja viner
Ofta får pappa frågor från (svenska) vänner om vilket spanskt vin man skall köpa.

Ärligt talat är han ingen stor vin-kännare, men en sak har han lärt sig. Rioja-vin från ett bra år är aldrig fel. Här kan ni hitta en lista på vilka år som har varit bra (och mindre bra) i Rioja. Forts

Mer Rioja-fakta
Förutom vilket år som ett vin kommer ifrån finns det en del andra saker som skulle kunna vara intressant att veta om viner. T.ex. vad betyder det där med Crianza, Reserva, Gran Reserva etc... Forts
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rudsjö

Se nedan en kort sammanställning av Rudsjös historia. För att inte upprepa mig så har jag försökt koncentrera mig på det som endast rör Rudsjö. För mer övergripande historia, se Fjällsjö historia.

Jag kommer lägga till information allteftersom. Mycket av min information kommer från Uno Perssons Fjällsjöbygdens historia och artiklar ur Fjällsjökrönikan. Även andra källor förkommer dock och i fallet Rudsjö så har "Rudsjö 360 år" varit en särskilt givande källa. 


De första nybyggarna i Rudsjö lär ha varit av svensk börd även om det inte finns några spår kvar av dem i dokumenten.

Snart skulle dock Rudsjö komma att bli en "finn-by". Bakgrunden till detta var de svåra tider som härjade i Finland (som då var egentligen var "östra Sverige") i början av 1600-talet. De regerande bjöd därför in finnarna att bosätta sig i de västra delarna av landet.

Ett av de ställen där finnar kom att bosätta sig var alltså Rudsjö, och de första Rudsjö-finnarna tros ha flyttat in kring 1625. 1627 fick de iallafall sitt "nedsättningsbrev" och redan 1629 står de med i den första skatte-listan (boskapslängden från 1629).

Snart skulle det dock visa sig att finnarna annorlunda vanor skulle skapa problem med lokalbefolkningen som snart var less på "lös-finnarna", d.v.s. de finnar som inte hade ett hemman utan i första hand levde på (tjuv-)jakt och fiske.

Drottning Kristina försökte få slut på problemet genom att lagslå att alla lös-finnar skulle tillbaka till Finland eller få straffarbete.

Ett direkt resultat av denna lag blev att de två i Rudsjö boende finnarna, Per Persson och Jon Olofsson, år 1636 anskaffade sig intyg på sin rätt att bo kvar (åborättsbrev). Detta brev finns fortfarande kvar i Rudsjö.

 

Båda Per och Jon bodde i vad som i dag kallas Västra Rudsjö.

Särskilt Per Persson och dess släkt återfinns ganska ofta i tingböckerna i samband med stölder, slagsmål och dylikt.

Däremot verkar det inte så troligt att sonhustrun Margareta verkligen var skyldig till vad hon anklagades för vid tinget 1646. Då anklagade nämligen Gölug Olofsdotter i Sunnansjö Margareta för att ha "övat något djävuls lögjeri (trolldom) mot hennes man, så att han avhänt sig livet".

Det man idag inte tänker på är att Rudsjö på den tiden låg på gränsen till Norge (jämtland var då Norge) och i Rudsjö fanns därför vaktposter under kriget mot danskarna.

Kring 1660 lämnar Per Perssons släkt Rudsjö och en annan finne, Lars Andersson, tar över dennes hemman emot att betala de skatteskulder som Per hade.

Det östra hemmanet, det som en gång i tiden varit Jon Olofssons, gick först i arv till sönerna (först Pål, men sedan tog Olof över) men övertogs snart av en Daniel Persson.

Daniel lämnade dock Rudsjö-hemmanet 1676, och Lars Andersson var alltså den enda hemmans-ägaren i Rudsjö, granne med ett öde-hemman.

Kring år 1681 hade dock Lars fått nog och lämnade över hemmanet till sin två mågar (Anders och Mats Pålsson [ana 1058] ).

Det är också dessa två bönder som bodde i Rudsjö år 1695 när den första kartan över Rudsjö ritades.

 

Rudsjo_v_1695.jpg (96701 bytes)Mats bosatte sig i Östra Rudsjö, medans Anders bodde kvar i Västra Rudsjö. Bredvid Anders hemman kan man på kartan fortfarande se utmärkt "gammelgård", d.v.s., den gård som Daniel Persson lämnade öde 20 år innan kartan ritades.

Mats Pålsson lämnade över Östra Rudsjö till sin 20-årige måg Elias Ersson [ana 528] som senare skulle bli ökänd som Länsman Rudin.

Redan andra året så började Elias upparbeta Gammelgård. När så andra hemmanets ägare Lars Andersson, Anders Pålssons son, dog så tog Elias även över detta hemman och han blev alltså ensam ägare över hela Rudsjö.

Elias var en oerhört nitisk och arbetsför, både i arbetet med hemmanet, som var det största hemmanet i Fjällsjö på den tiden, och i tjänsten som Länsman. Men han var också oerhört stöddig, kverulant och processlysten. Dessutom drog han sig inte för att dra fördel av sin ställning. Redan innan han blev Länsman så anklagade folk Elias för att fuska inär han tog ut tionden och behålla en del för sig själv.

Sedan högg han och sålde 4000 träd på en allmänning. Han anklagades också för att ha slagit sin svärmor och ha svultit ihjäl sin svärfar.

En 69-åring fick en kväll så mycket stryk av Elias att han dog av sviterna. Gamlingen var svärfar till Elias kusin.

Hela bygden var rädd för att korsa Elias vägar och inte förrän han gav sig på prästerna fick Elias möta sin överman. På tinget 1756 drog bygdens bönder fram en hel lista på klagomål och Länsman Rudin blev slutligen avsatt efter 17 års tjänst.

Hemmanet i Rudsjö var dock fortfarande hans och trots att sönerna till och med gick till tinget så blev landshövdingen tvungen att skriva ett brev där han gav sönerna rätt att ta över Rudsjö-hemmanet trots faderns protester.

Rudsjö delades då upp i fyra delar, som fördelades enligt följande:

Sonen Anders fick ingenting och i slutet av sitt liv blev hans syskon-barn dömda att ge honom "födo och utkomst ett år vardera".

Vart och ett av dessa hemman delades senare så, att Rudsjö räknades som åtta hela hemman. Av Rudins barn gifte sig dottern Brita med Johan Olofsson från Bölen i Bodum och sönerna Erik och Isak med två systrar till denne. Rudsjö bebos fortfarande till stor del av ättlingar till Rudin, även om namnet inte finns kvar där.

Av Rudins tro söner behöll endast den yngste, Elias, namnet Rudin och av dennes tre söner, Elias, Per och Zackris, var det också endast den yngste, Zackris, som behöll släktnamnet.

Byn heter egentligen Russjö och så skrevs namnet också länge. Rudsjö är en på 1700-talet av misstag gjord förvrängning. Liksom Rossön i Bodum har namnet sammanhang med det gamla ordet russ (= häst). Det är inte otroligt att bönderna i de gamla byarna hade sina hästar på bete kring Rudsjön, liksom senare i byns närhet.

Om de första nybyggarnas språk vittna ännu ett par ortnamn; Hotalaksviken (huuta - ropa och Inkel - vik) och Tallarant (tala - båthus och ranta - strand). Det skulle vara märkvärdigt om inte fler finska ortnamn finns på Rudsjö skog.

 

Rudsjös första invånare (kort översikt). 

Här nedan har jag försökt ge en överblick över hur Rudsjö delades upp i olika hemman under de första 150 åren av sin historia. 

Årtalen är endast riktgivande och anger inte exakt datum för förändring. Inte går det heller att utläsa vilken del av Rudsjö som barnen fick.

1627 Per Persson Jon Olofsson
1638 Per Persson 2? Pål Jonsson
1646 Olof Jonsson
1648 Lars Andersson Daniel Persson
1667 Öde Gammelgård
1682 Anders Pålsson Mats Pålsson
1727 Lars Andersson Elias Eriksson
1728 Elias Eriksson
1745 Elias Eriksson
1775 Eric Elias Isac Brita

 

Nedan finns en sammanställning av alla som bodde i Rudsjös hemman under 1600- och 1700-talet.

Rudsjös befolkning 1600-1800

 

 

 

Släktforskning
 

 

Patricia
Erica
Madrid
Burgomillodo
Backe
Mamma
Pappa
Gamla kort
Bomärken
Forssén
 
Fjällsjökrönikan
Domböcker
Att göra

Fjällsjö historia

Backe / Lok
Sil
Sunnansjö
Landsom
Smedsbyn
Svedje
Jansjö
Orrnäs
Näset
Ön
Böle
Norrnäs
Bodum
Rörström
Hoting
Rudsjö
Invånare
Skattlängd 1535
Jordebok 1542
Jordebok 1545
Jordebok 1550
 
Kyrkotionden 1571
 
Kartor 1695
Teman
Kyrkan
1500-talslivet
1700-talslivet
Fjällsjömarknan