| Knut
Andersson föddes 1605 och var näst äldst i en kull på 4 barn.
Föräldrarna var Anders Ericsson (av Gelve-släkten) samt Gunilla
Knutsdotter (troligen).
Yngsta systern Kerstin (f. 1620, ana 4371) gifte sig med Mårten
Olofsson (ana 4370). Denne Mårten var dessutom lille-bror till
Knuts egen hustru Ingrid, så de båda var dubbel-svågrar. Trots det
verkar de båda ej kommit särskilt bra överrens. Vid tinget 1666
får Knut böta 40 daler för att ha kallat Mårten för tjuv.
Bonden och
nämndeman Knut Andersson tog över sin fars hemman kring 1630,
samma år som Knut, och hustrun Ingrid Olofsdotter, fick sitt
första barn (Anders Knutsson, ana 2112).
De skulle senare få totalt fem barn, varav tre är anor till oss
(på ett eller flera sätt).
Anders KNUTSSON (ana
2112)
Olof KNUTSSON (ana
2184)
Cherstin KNUTSDOTTER
Per KNUTSSON (ana
2136)
Gunilla KNUTSDOTTER
Det får egentligen inte
plats här, men nedan kan ni se ett kraftigt krympt ätt-träd, med Knut
Andersson som utgångspunkt. På detta träd kan man se att vi är ättlingar till
Knut Andersson på 13 olika sätt. (Sonen Anders Knutsson är
vår ana på 10 olika sätt).
Enligt boskapslängd från 1635 hade Knut 1 sto,
9 kor, 8 får och 1 get.
1655 erhöll Knut ett fastebrev på hemmanet om 12 selan i Böle, som han löst
från sina syskon. Han brukade även ett hemman om 4 ½ seland
i Orrnäs, troligen ett arv från modern.
Omkring 1645 blev Knut nämndeman.
Han tycks ha varit mycket av en
bråkmakare. Han figurerar första gången i domböckerna 1644, då
han anklagar Måns Pedersson för att ha bitit honom i tummen och
ett finger.
Knut Andersson var uppenbarligen en färgstark person, och i
traditionen har han bevarats ända in i våra dagar under namnet
"gam-Knut".
På 1860-talet revs den s.k. D´önsarn i Böle, Bodum, en mycket
gammal sval-stuga. Då det grova golvet borttagits, fann man inder
det ett hårt tilltrampat jordgolv med rester av stensättning,
eldstaden i stugans mitt. När innertaket avlägsnats visade det sig
att yttertakets undersida var svart av sot. I takets mitt hade
tidigare funnits ett rökhål, vilket sedan igensatts. Yttertaket
var täckt av näver och jord. När stugan revs fanns i ena hörnet
en av gråsten murad spis med kåpa. Ett litet fönster, ungefär en
fot i fyrkant och med blyinfattade rutor, fanns på ena väggen.
Stockarna var bilade endast invändigt och hade täljts av en mycket
smal yxa. Stugan, kallad "Knuts-stugan" efter Knut
Andersson, torde ha gått i arv inom släkten sedan
medeltiden.
I följande rättegångar figurerar Knut Andersson (minst):
|