Artiklar i Rolands sl�ktforskningsdatabas

En massa Jon Jonss�ner

I slutet p� 1600-talet, b�rjan p� 1700-talet fanns det ett antal Jon Jonsson p� byn. Tyv�rr �r det lite sv�rt att skilja de olika Jon Jonsson fr�n varandra. H�r �r ett f�rs�k att reda ut begreppen.

Sunnansj� 1768

Kring slutet 1760, b�rjan 1770, gjordes storskifte i Fj�llsj�. H�sten 1768 var det Sunnansj�s tur.

Backe 1772

I september �r 1772, 82 �r efter att den f�rsta bevarade Backe-kartan ritats, var det dags igen. Under dessa 82 �r hade tekniken f�rb�ttrats ordentligt och kvaliten p� kartan fr�n 1772 �r v�ldigt god.

Skogsavverkning och flottning

Fj�llsj� var, fram till skogsindustrins int�gande, en obetydlig socken d�r antalet inv�nare (mycket f�) helt berodde p� hur m�nga hemman jorden kunde f�da.
I och med skogsindustrins int�gande fick bygden en helt ny, och stor, inkomstk�lla. De f�rsta stegen mot den nya tiden var dock trevande.

I denna artikel Beskriver Hallstr�m p� ett utt�mmande vis Fj�llsj�s �verg�ng fr�n jordbruk till skogsindustri.

Storskift i Rudsj� �r 1768

Torsdagen den 11 augusti 1768 p� kv�llen kom lantm�tare Berlin till Rudsj� f�r att m�ta ut storskifte. F�r det jobbet hade han planerat beh�va drygt tv� dagar.

De tv� b�nderna i Rudsj� hade dock sv�rt att komma �verrens och jobbet drog ut p� tiden. Berlin l�mna byn p� s�ndagen efter m�ssan med of�rr�ttat �rende.

Inte f�rr�n den 14 november samma �r kom Berlin tillbaka och den 18 november hade han till slut funnit en l�sning som b�da Rudsj�-b�nderna accepterade.

Nedanst�ende avskrift (som jag kopierat fr�n boken "Rudsj� 360 �r") �r ett protkoll som inte endast sammanst�ller vad som beslutats, utan ocks�, vilket �r roligare att l�sa, HUR man kom fram till detta beslut.

Att s�rskilt Johan Olofsson var en "b�g en" (iallafall ur Berlins synpunkt) det kan man tydligt se h�r. Eric Eliasson framst�lls i en mycket b�ttre dager. Den episod fr�n 17 november, n�r Berlin inte klarade av att avsluta sitt aftonm�l p� grund av Johan Olofsson "f�rgiftade fotsvett" �r humor p� h�g niv�

Fallet Magdalena Svensdotter

SVAR i Ramsele har tagit fram ett h�fte kallat "Handledning f�r forskning i domstolsarkiv". I denna finns ett antal verkliga exempel p� vad som man kan finna.

Ett av exemplen r�r Magdalena Svensdotter som �r dottern till en av v�ra anor. Se nedan en avskrift av G�ran Stenmarks artikel.

Det b�rjade med en st�ld i Mog�rd

Denna historia b�rjar med en st�ld av n�gra barns f�dernepengar.
St�lden skulle f� allvarliga konsekvenser f�r barnens f�rvaltare. Som en r�d tr�d i den historien finns hemmanet Mog�rd i Backe som under n�stan exakt hundra gick fr�n far till son.

Var l�g Fj�llsj� �ldsta kyrka?

�r 1959 skrev Henrik Sundin en artikel i Fj�llsj�kr�nikan f�r att f�rs�ka kasta ljus �ver fr�gan om Fj�llsj� kyrkas tidiga historia. Henrik passar ocks� p� att ge en k�nga till de som sk�nkt ett korsrank till Ramsele kyrka.

Kommentarer till Sunnansj�-kartan fr�n 1695

F�rsta kartan �ver Sunnansj� ritades, liksom st�rre delen av de andra byarna i Fj�llsj�, �r 1695. Precis som i de andra fallen r�r det sig om en detaljrik karta som beskriver var de olika hemmanen stod, vad som odlades och huruvida jordm�nen var god. �ven byskogens omfattning och befattning beskrevs. Nedan kommenterar jag en del detaljer fr�n den kartan.

Bom�rken

P� denna sida kommer jag sammanst�lla alla de bom�rken jag scannat in. Texten �r i huvudsak tagen fr�n "Bodum v�r socken", men bom�rkena kommer fr�n ett antal k�llor.

H�xprocessen 1662

M�nga av de h�xprocesser som h�lls under senare delen av 1600-talet startades av sm� barns fantasi. Sm� barn som m�rkte att om de beskyllde olika personer f�r trolldom s� blev de omgivningens "medelpunkten". F�r f�rsta g�ngen brydde sig de vuxna om vad de sa, och de blev "betydelsefulla". N�r de v�l b�rjat ber�tta s� var det dessutom sv�rt att sluta, och erk�nna att allt bara varit fantasier. Det fanns bara en v�g, fram�t. Och l�gnen blev st�rre och st�rre, och blandade in fler och fler personer.

S� startade �ven den h�xprocess som h�lls 1662 och d�r den 11-�riga Olof Ingelsson fr�n Backe beskyllde en massa folk f�r att ha varit med honom i Bl�kulla. Bland annat anklagades Olofs egen mor, Karin Persdotter. H�r kan ni se en grafik p� hur vi �r sl�kt med Karin Persdotter.

Men v�rst var det nog f�r Cristoffer Perssons piga Sara Persdotter, som beskylldes vara den som tagit med Olof till Bl�kulla, men som ocks� var anklagad f�r trolleri av grannen Peder Eriksson (som dessutom misshandlat henne sv�rt). Inte blev sakerna b�ttre av att vissa vittnen dessutom intygade att Saras mor och mormor ocks� h�ll p� med trolleri.

Myntf�rfalskaren fr�n Rudsj�

P� Fj�llsj�marknaden 1894 f�rs�kte den 76 �r gamle Per Olofsson fr�n Rudsj� pr�ngla ut sina falska mynt p� Handelsboden. Det hela slutade med att Per Olofsson fick ett �rs straffarbete. Artikeln skrevs av Gustav Hedberg.

F�delsedagsartikel fr�n 1959

F�ljande artikel har jag hittat i Hotings hembygdsg�rd. Det stod inte vilken tidning den klippts ut ifr�n.

N�set

N�sets historia

Namn och �knamn

Ett roligt kapitel i Hallstr�ms bok om Bodum behandlar de namn och �knamn som folk i bygden bar.

Dessa namn ger den nutida besk�daren en ny dimension till dessa anonyma personer.

Kyrktionden 1571

I samband med kyrktionden 1571 gjordes en utt�mlig deklaration av alla fj�llsj�bors tillg�ngar. Inte endast hemmans-storlek utan �ven ackumulerade tillg�ngar (Korn, R�g, silver etc...).

Sunnansj� befolkning 1600-1800

Nedan �r en uppr�kning av de olika inv�narna som Sunnansj� hade under 1600- och 1700-talet. Information kommer i huvudsak fr�n Agneta Olofssons utt�mmande bok, "Fj�llsj� Byar och g�rdar 1600-1800".

Trots att denna bok har varit oumb�rlig f�r mig s� finns det en del mindre fel i den. Dessutom finns det via andra k�llor mer information att h�mta. Till att b�rja med l�gger jag, f�r enkelhets skull, dock in informationen som det st�r i boken.

Orrn�s

Se nedan en kort sammanst�llning av Orrn�s historia. F�r mer �vergripande historia, se Fj�llsj� historia.

Fj�llsj� kyrkas historia

I Sven Einar Hallstr�ms bok "Bodum v�r socken" g�r det att finna en utf�rlig text om Fj�llsj� kyrkas historia.

Fj�llsj� kyrka och f�rsamling

Kyrkoherde Nils Wassner skulle i 1949 �rs upplaga av Fj�llsj�kr�nikan redovisa f�r Fj�llsj� f�rsamlings historia och ge sin syn p� dess uppst�ndelse.

Sils befolkning 1600-1800

Nedan �r en uppr�kning av de olika inv�narna som Sil hade under 1600- och 1700-talet. Information kommer i huvudsak fr�n Agneta Olofssons utt�mmande bok, "Fj�llsj� Byar och g�rdar 1600-1800" FBoG.

Allteftersom kommer jag allts� att r�tta och l�gga till informationen p� denna sida. Jag kommer nog f�rs�ka hitta n�got tydligare system f�r att visa hur hemmanen g�tt i arv och delats under tidernas g�ng. (Detta l�r dock inte ske inom den n�rmaste tiden.)

�n

Hallstr�ms bok - Bodum v�r socken, �r helt om�jlig att bortse fr�n f�r en sl�kt- eller hembygdsforskare i Fj�llsj�/Bodum. Boken beskriver bl.a. Bodums byar utf�rligt och ger en klar bild �ver dess inv�nare samt dess inb�rdes f�rh�llande.

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort.

Orrn�s

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort.

Norrn�s

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort.

Vr�kt av Landsh�vdingen

P� 1770-talet b�rjade Rudin bli gammal och of�rm�gen att sj�lv bruka sin g�rd i Rudsj�. �r 1775 f�rordnade Landsh�vdingen om att s�nerna Isac och Elias skulle f� tilltr�da hemmanet i �stra Rudsj�.

Utlottning av Jansj�-hemman

N�r Erik dog 1802 och hustrun tre veckor senare var �ldsta sonen (Erik) endast 16 �r.

D�refter delades hemmet i tre delar som 12/1-1803 lottades ut mellans�nerna (representerade av f�rmyndare).

Nedan �r en avskrift fr�n lottningen.

F�dor�dskontrakt f�r Cajsa Stina Persdotter

N�r Cajsa Stinas make, Erik Svensson, dog 1832, uppr�ttade Cajsa Stina ett f�dor�ds-kontrakt med s�nerna (Per och Sven Ericsson).

Detta �r en avskrift av det kontraktet.

Sil

Jordeboken 1545

Jordeboken 1542

Skattel�ngden 1535

Hj�lpskattel�ngden �ver Fj�llsj� fr�n �r 1535

Rudsj�s befolkning 1600-1800

Detta �r en uppr�kning av de olika inv�narna som Rudsj� hade under 1600- och 1700-talet.

Jansj� inv�nare 1600-1800

Nedan �r en uppr�kning av de olika inv�narna som Jansj� hade under 1600- och 1700-talet.

Backe inv�nare 1600-1800

Nedan �r en uppr�kning av de olika inv�narna som Backe hade under 1600- och 1700-talet.

Fj�llsj� historia - Kyrkbordet

I Fj�llsj�kr�nikan 1950 hade Uno Persson skrivit en l�ng artikel om Fj�llsj�s historia. Huvud-artikeln hette "Hur gammal �r Fj�llsj�", men d�refter skrev han ocks� om en del byar i Fj�llsj�. Detta �r den del som handlar om Kyrkbordet.

Fj�llsj� kyrkas historia

Fj�llsj� historia - V�ngel

Om the lappm�rdare i �ngermanland

I fj�llsj�kr�nikan 1963 beskriver Uno Persson ett mord p� en same som tydligen utf�rts av ett antal fj�llsj�-b�nder som var less p� myndigheternas "slappa" attityd gentemot denne "v�rsting".

Fj�llsj�-b�nderna best�mde helt sonika att ta livet av den besv�rlige. Detta var ett tilltag som tydligen m�tte ett visst f�rst�ende av den n�rmaste omkretsen, inklusive den Sollefte�-domare som fick fallet p� sitt bord. Dr�parna slapp n�mligen n�got som helst straff.

N�r kungen fick vetskap om saken var han dock inte lika f�rst�ende och saken fick en ny v�ndning.

En s�rk�rare

Zackarias Rudin var en 's�rk�rare' vilket innebar att han brukade k�pa upp sm�r och skogsf�gel p� Fj�llsj�marknaden, som han sedan reste med till Stockholm och s�lde. Per Edvin Persson ber�ttar h�r om denne person.

Rudsj�

Se nedan en kort sammanst�llning av Rudsj�s historia. F�r att inte upprepa mig s� har jag f�rs�kt koncentrera mig p� det som endast r�r Rudsj�. F�r mer �vergripande historia, se Fj�llsj� historia.

Jag kommer l�gga till information allteftersom. Mycket av min information kommer fr�n Uno Perssons Fj�llsj�bygdens historia och artiklar ur Fj�llsj�kr�nikan. �ven andra k�llor f�rkommer dock och i fallet Rudsj� s� har "Rudsj� 360 �r" varit en s�rskilt givande k�lla.

Fj�llsj� historia - Sunnansj�

Kommentarer till H�lphers Fj�llsj�-beskrivning

Uno Persson kommenterar H�lphers beskrivning av Fj�llsj�

Fj�llsj� socken - 1700-talet

1700 talet var ocks� det sekel d� Sverige "inventerades". F�reg�ngare var givetvis Linn� med sin resa till Lappland. Men �ven andra bidrog till att dokumentera Sverige. En av dessa var H�lpher, som i ett stort uppslagsverk beskrev hela Norrland med dess byar. Fj�llsj� fanns givetvis med bland dessa byar och H�lphers beskrivning av 1700-talets Fj�llsj� �r en unik k�lla av information f�r dagens hembygdsforskare.

En m�rklig smed i Silsj�n�s

Agaton Sj�din skrev i 1970 �rs upplaga av Fj�llsj�kr�nikan denna artikel om Smed-Mats fr�n Silsj�n�s.

Fj�llsj� historia - Sil

Fj�llsj� historia - Rudsj�

Hur djupa �ro v�ra sj�ar?

1932 gjordes en unders�kning av Fj�llsj�s sj�ar och dess djup. I Fj�llsj�kr�nikan 1950 redovisas resultaten.

Fj�llsj�

B�len

Boken beskriver bl.a. Bodums byar utf�rligt och ger en klar bild �ver dess inv�nare samt dess inb�rdes f�rh�llande.

I detta kapitel �r det B�len som beskrivs.

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort.

Bodum

Boken beskriver bl.a. Bodums byar utf�rligt och ger en klar bild �ver dess inv�nare samt dess inb�rdes f�rh�llande.

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort

Kommentarer till Backe-kartan fr�n 1695

Backe historia

Jansj�

N�set

Hallstr�m har beskrivit Bodums byars historia utf�rligt och ger en klar bild �ver dess inv�nare samt dess inb�rdes f�rh�llande. I denna artikel �r det N�sets by som behandlas.

Texten �r inscannad och jag har �nnu inte hunnit r�tta alla fel som datorn gjort

Backe

Fj�llsj�bygdens historia - Socknen i allm�nhet

Uno Persson skrev Folkskolestyrelsens beg�ran ett h�fte som beskrev Fj�llsj�s historia. D�r beskrev han Fj�llsj�s historia generellt sett samt en del av byarna. Detta �r det avsnitt som behandlar socknen i allm�nhet.

Fj�llsj�bygdens historia - V�ngel

Fj�llsj�bygdens historia - Sunnansj�

Fj�llsj�bygdens historia - Sil

Fj�llsj�bygdens historia - Rudsj�

Fj�llsj�bygdens historia - Jansj�

Fj�llsj�bygdens historia - Backe

Uno Persson skrev 1949 p� Folkskolestyrelsens beg�ran ner Fj�llsj�s historia i en liten skrift. Skriften kan delas upp i tv� huvudstycken, ett om Fj�llsj�s historia generellt sett samt ett kapitel om varje by. Detta �r det kapitel som behandlar Backe.

Kommentarer till Jansj�-kartan fr�n 1695

Beskrivning och detaljer fr�n f�rsta kartan �ver Jansj� (ritad 1695)

Diskussion ang�ende Margareta Larsdotter

Sunnansj�

Jansj� historia

Redan i de �ldsta dokumenten �ver Fj�llsj� figurerar Jansj� som en bebodd by med tre g�rdar. Den f�rsta Jansj�-bon att n�mnas i n�got bevarat dokument �r dock Sven Spj�llesson som f�r den �ran p� grund av att han hamnade i tinget efter att ha "inhyst en trollpacka". Fram�t 1600-talet skulle dock antalet g�rdar i Jansj� minska till att endast best� av ett hemman under l�nga tider. Inte f�rr�n �rjan Svensson (Sven Spj�llessons son) l�mnar �ver till sina s�ner kommer Jansj� �ter att best� av mer �n ett hemman.

Fr�n gamla V�ngel

Uno Persson kommenterar och komplementerar i denna artikel E.J. Str�mqvists artikel fr�n samma Fj�llsj�kr�nika.

Bebyggelses�gner fr�n Fj�llsj�

I denna artikel redog�r E.J. Str�mqvist f�r V�ngels �ldsta historia samt dess familjer fr�n gammalt. Dessutom ber�ttar han en annekdot om S�redstas f�rsta nybyggare.

Silsj�n�s

Agaton Sj�din ger h�r en beskrivning av Silsj�n�s �ldsta historia (Silsj�n�s blev ju en egen by �r 1777 n�r Anders Ingelsson fick tillst�nd att upparbeta ett nybygge d�r).

Hur gammal �r bygden i Fj�llsj�?

I denna artikel spekulerar Uno i Fj�llsj�s �lder. Det �r en utt�mmande artikel som behandlar alla k�nda data fr�n det �ldsta Fj�llsj�.

En gammal bondesl�kt i Sunnansj�

1997 visade min morfar, Henry Sundberg, en artikel ur Fj�llsj�kr�nikan 1965 d�r Erik Sundberg beskrev sin sl�kts ursprung. N�r jag ins�g att Eriks farfar �ven var min ana blev jag intresserad av att ta reda mer om mina anor. Det blev starten till min sl�ktforskning.

Eriks redovisning b�rjar med Abraham Andersson (f. 1781 i Viken) som blev f�r�ldral�s vid 8 �rs �lder. S� sm�ningom skulle Abraham komma att flytta till Sunnansj� d�r han blev anfader till Sundbergs-sl�kten.

Skatteproblem p� 1600-talet

Uno Persson ber�ttar om en ankdot fr�n 1600-talet d� Nils M�rtensson klagade p� den skatteb�rda han blivit p�lagd. Uno passar ocks� p� att f�rklara hur skattesystemet fungerade p� den tiden.

En h�staff�r i den gamla tiden

P� beg�ran av Per Matsson i Stenvikstrand bliver bonden Henrik Larsson i Silsj�n�s st�md f�r att ha s�lt en h�st som var sjuk och snart skulle komma att d�.

Eric Eliasson 1699-1754

I slutet av 1600-talet f�ddes i byn N�set, Erik Eliesson, 10-10-1699. Han var son till Elias Persson, N�set och hans hustru Anna Johansdotter fr�n B�le N:1. S� sm�ningom och efter m�nga turer s� skulle dock Eric bli den f�rsta nybyggaren i Lomsj�, d�r hans �ttlingar �nnu finns. Nedan �r en sammanst�llning av Erics liv, gjord av Carina Olsson.

Diskussion om Eric Johansson i Ovanmo

Utdrag ur Anbytarforum

Anekdot fr�n ett br�llop

Handlar om en anekdot fr�n Olof Petter Nordqvists br�llop d�r klockaren tydligen f�tt i sig en aning f�r mycket.

Helge Forss�n - en handlare

"Farfar" Helge b�rjade g�ra aff�rer redan p� barnsben och s� fortsatte det hela livet ut. Vid 60 �rs �lder, d� m�nga skulle fundera p� att trappa ner, st�ngde Helge sin lanthandel i Sil f�r att bygga en ny ICA-hall i Backe.

Diskussion om Jon Olofsson

Jon Olofsson och dennes familjef�rh�llande har skapat m�nga och l�nga diskussioner. Troligen beror en del av diskussionerna p� en sammanv�xling mellan dennes hustru samt dotter en g�ng i tiden. I denna artikel har jag sammanst�llt de mest intressanta diskussionerna om Jon som jag hittat i Anbytarforum.