»Nyheter

»Bekanta

»Om och kring Backe

»Backe folk

»Släktforskning

»Släkt-träd

»WEB-tools

»On-line spel

Eller skicka oss ett e-mail.

Ärligt talat är han ingen stor vin-kännare, men en sak har han lärt sig. Rioja-vin från ett bra år är aldrig fel. Här kan ni hitta en lista på vilka år som har varit bra (och mindre bra) i Rioja. Forts

Utdrag ur Fjällsjökrönikan 1950

Jansjö bys äldsta del är den s.k. Storåkern i västra delen av byn. Hör lågo gårdarna ännu 1695. Öster om Kvarnbäcken fanns på denna tid endast några små strödda åkerlappar.

Åborna i Jansjö på den senare delen av 1600-talet förekomma inte ofta i domböckerna och man vet därför inte mycket om dem. Per Knutsson (ana 2136) hade kommit till Jansjö från Bölen i Bodum på 1670-talet, han var broder till Anders Knutsson (ana 2112) i Mogård. Hustrun, Lisbet Bertilsdotter, som möjligen var född i Ramsele, hade förut varit gift med Per Ingelsson (ana 2124) i Sil. Denne dog 1675 (se tinget 1678), hustrun gifte om sig och hemmanet i Sil lades öde. Till omkring 1800 bestod Jansjö by av endast två hemman, och efter namnen på ägarna av dessa har man på senare tid talat om en Per-släkt och en Sven-släkt i byn. Per Knutsson (ana 2136), vars hemman senare fick numret 1, var Per-släktens stamfader. Sven-släktens stamfader, Erik Ersson från Holme i Ramsele, flyttade inte till Jansjö förrän 1705. Den Elias Persson, som 1695 bebodde det ena jansjöhemmanet, var troligen från Näset i Bodum, broder till Isak Persson i Näset. Sedan han dött i början av 1700-talet, gifte änkan Anna Johansdotter om sig med Abram Ingelsson i Lok och hemmanet övertogs senare av den förut omnämnda Erik Ersson.

Genom giftemål på 1700-talet blevo de båda släkterna befryndade med varandra och en mycket stor del av byns nuvarande befolkning härstammar från både Per Knutsson (ana 2136) och Erik Ersson. Enligt Erik Modins "Gamla Tåsjö" skola finnar ha slagit sig ner i Jansjö på 1600-talet. Något spår efter en sådan bosättning finnes icke i några kända handlingar. Enligt vad doktor Modin själv upplyst, skall det också ha rört sig om en bosättning långt utanför byns nuvarande område, någonstans i trakten av Tannås på gränsen mellan Jansjö och Bölens dåvarande skogar. Bölens- och Jansjöbönderna skulle ha kört iväg finnarna. Uppgifterna hade Modin från en gammal man i Tåsjö, som hört det från sina förfäder. Historien kan vara sann, men det verkar inte riktigt troligt. I varje fall måste det ha varit fråga om en mycket kortvarig bosättning, annars skulle det finnas uppgifter om den i domböckerna eller i andra handlingar.

Av beskrivningen syns det inte som om byns mark varit mycket värd, inte ens fisket uppges förslå till husbehov. Det kan ändå inte ha varit så dåligt ställt för jansjöborna, ty från denna by finnes inga uppgifter om ödesmål på 1600-talet. Att inga "älgvonor" brukades av byamännen kan inte vara riktigt. Året innan kartan uppgjordes, år 1694, hade Bölens byamän stämt jansjö- och backebönderna, för att de tillsammans tagit upp älggravar på Jansjö skog mellan Åsjön och Eskilsvattnet, men därvid också gjort intrång på Bölens ägor.

På kartan finans tre mangårdsbyggnader, fastän endast två bönder funnos. Troligen är det Per Knutsson (ana 2136), som börjat uppföra en ny gård ovanför åkerhagen, närmare de nuvarande gårdarnas plats än vad huset lågo på 1600-talet.

Per Unosson