|
Utdrag ur Fjällsjökrönikan
1950
Den äldsta kartan över
prästbordet är upprättad 1704 av lantmätare Kristoffer Mört.
Någon präst fanns då icke i Fjällsjö, kyrkoherden i Ramsele
predikade här var tredje söndag. Egen präst fick Fjällsjö
först 1755. Som synes på kartan, fanns icke heller någon
prästgård, den örsta prästgården byggdes av kyrkoherde
Zellinger i Ramsele på 1730-talet.
Enligt kartan var kyrkan
omgiven av en bogård med port åt öster. Kyrkogårdsområdet syns
ha varit synnerligen litet, områdena 12, 13 och 14 på kartan
betecknas som "odugliga sandbackar" och området 14 är
alltså icke kyrkogården. Av kartan att döma, skulle kyrkan ha
varit nästan fyrkantig, med en ingång på norra och en på södra
sidan, men måtten kunna icke vara exakta, eftersom bevarade
handlingar säga att kyrkan varit 14 1/2 * 9 alnar. Klockstapeln
uppfördes först 1735. Förut satt klockan (i äldre tider
klockorna) i "ett litet hus över kyrkotaket" och
klockaren fick stå på kyrkogolvet och ringa.
Prästbordet ligger
ännu på ungefär samma plats som det låg 1704, men vid skiftet
på inägorna i Backe på 1830-talet, flyttade hela skiftet ett
stycke till söder, så att platsen där gamla kyrkan stått, ligger
längre från den nuvarande ägogränsen, än från gränsen
år 1704. De ägor, som Abram Ingelsson "intagit av
kyrkobordet", fick kyrkoheden aldrig igen. Fortfarande är
prästbordet smalare i övre ändan än nere vid sjön, i stället
för som på kartan, jämnbrett. Det område som är upptaget på
kartan når icke på någon plats fram till nuvarande landsvägen.
Per Unosson |