Jaså, du vet inte var Backe ligger?? Leta efter den röda pricken på bilden ovan så hittar du Backe. Sedan kan du få reda på litet mer om Backe om du läser här nedan.

• Introduktion

• Historia

• Kyrkan

• Skogsbolagen kommer

• Fjällsjömarkna'n

• Invånare

• Vår relation till Backe

c:a 1880

1880-talet

c:a 1905

c:a 1910

c:a 1910

1914

c:a 1965

Introduktion

Backe är en gammal by i Fjällsjö församling (tidigare egen kommun).

Den ligger på gränsen mellan Jämtland och Ångermanland (tillhör Jämtlands län, men Ångermanlands landskap). På bilden till vänster kan du se en karta på den del av Ångermanland som ligger i Jämtlands län (består av Fjällsjö, Bodum och Tåsjö församling. Tidigare var hela detta område Fjällsjö församling).

Historia

Man vet inte riktigt hur länge Backe varit bebott. Det äldsta kända dokumentet som refererar till Backe är en hjälpskattelängd från Gustav Vasas tid (1535).

Troligen var byn dock bebodd redan på vikingatiden. Om detta kan ni läsa mer i denna artikel från Fjällsjökrönikan.

År 1542 nämns Fjällsjö i den första jordeboken som berör trakten. Då kan man se hur många bönder som fanns på orten.

Ur jordeboken 1542:

Från Kyrktionden 1571 kommer för första gången en detaljerad lista på bönderna i Fjällsjö, med namn och deras tillgångar. I den listan återfinns åtminstone två av våra anor.

Under de närmaste århundradena, ända in på 1700-talet, nådde det totala antalet invånare knappt över 100.

Första kända kartorna över byarna i Fjällsjö kommer från 1695. På bilden här till höger kan ni t.ex. se kartan över Backe 1695 inlagd på en karta från vår tid. Så småningom skall jag lägga in fler kartor på detta sätt (samt scanna in bättre kartor från 1695), men en del kan du finna här.

Från mitten av 1700-talet finns de första referenserna till Fjällsjömarknaden, (t.ex. Hülphers text om Fjällsjö) som då hölls i början av December. Se mer om Fjällsjömarknaden nedan. 

En rolig detalj från denna tid (också ur Hülphers orts-beskrivning) är att man fortfarande ej odlade potatis (jord-päron) på orten. Tobak odlade man dock, med varierande resultat. Så här i efterklokhetens namn, och med tanke på att folk faktiskt svalt på denna tid, känns det som om våra anor säkert skulle ha kunnat haft ett lite lättare liv om de satsat på potatis i.s.f. tobak.

Kyrkan

Den äldsta kända kyrkan i Fjällsjö stod en aning nedanför dagens kyrka, mot Fjällsjön åt. Eventuellt, enligt en gammal tradition, skall det ha funnits en kyrka i Sunnansjö tidigare, men detta vet man ej säkert.

Ej heller vet man när den första kyrkan byggdes (vare sig det var i Sunnansjö eller i Backe). Endast att den byggdes någon gång mellan 1316 och 1535 (se artikel i Fjällsjökrönikan 1950).

Från början (iallafall så långt tillbaka som det finns dokument) så hade man ingen egen präst i Fjällsjö, utan prästen kom från Ramsele. (Ev. så hade man en gång haft egen präst i Backe, men sedan blivit av med honom).

Av en gammal karta att döma, så skulle kyrkan ha haft en ingång på norra och en på södra sidan och bevarade handlingar anger att kyrkan varit 14 1/2 * 9 alnar.

Inte förrän 1730 så lät Ramsele-prästen Zellinger bygga en prästgård i Backe, så att han kunde övernatta där.

Klockstapeln uppfördes först 1735. Förut satt klockan (i äldre tider klockorna) i "ett litet hus över kyrkotaket" och klockaren fick stå på kyrkogolvet och ringa.

20 år senare, år 1755, fick Fjällsjö en fast präst.

Fjällsjö var dock ända fram till 1837, tillsammans med dotterförsamlingarna Tåsjö och Bodum, ett Annex till Ramsele. Åren 1838-1908 var socknen annex till Bodum och sedan 11 febr 1908 (beslut 28 nov 1902) är Fjällsjö eget pastorat. Byn Trångåsen överfördes 1891 från Fjällsjö till Ström i Jämtlands län. Fjällsjö överfördes vid årsskiftet 1973/74 med Tåsjö och Bodum från Västernorrlands län till Jämtlands län.

Skogsbolagen kommer

På mitten av 1800-talet kom det stora uppsvinget för Backes del. Det var då Kramfors AB, senare SCA, kom till orten. Även andra skogsbolag bedrev verksamhet på orten. Många av de byggnader som under 1800-talets senare hälft byggdes för skogspatroner och högre tjänstemän står fortfarande kvar och ger samhället sin karaktär (se t.ex. de kort på gamla hus som Lennart Bagge lagt upp på sin hemsida).

Med skogsbolagen kom även andra viktiga förbättringar.

Backe blev t.ex. 1861 en av de tolv första orterna i landet där  man fick poststation, en lite enklare enhet än de 175 postkontor som redan fanns.

1883 bifölls att Backe skulle få en egen telegrafstation, och vid sekelskiftet fanns redan ett 20-tal telefoner på orten.

Första läkaren kom till orten 1861 och 1880 invigdes ett nytt sjukhem, som från 1883 klassades som lasarett. Detta lasarett skulle under lång tid (bl.a. tack vare de läkare man hade) vara ett av de bästa lasaretten i mellersta Norrland. Redan 1920 fick man en egen röntgen. 1926 köpta man in den första ambulansen.

Fjällsjömarkna'n

Första referenserna till Fjällsjömarknaden kommer som nämnts från mitten av 1700-talet. På den tiden firades marknaden i början av December (kring Andersmässo-afton).

Anledningen att ha marknaden i December lär ha haft att göra med att detta var det datum när lapparna kom från "lappmarkerna" och många köpmän kom för att idka byteshandel med dessa (se t.ex. texten om Sörköraren från Fjällsjökrönikan 1954).

Fjällsjömarknaden var en av de viktigaste marknaderna i området på den tiden och bidrog givetvis till att Fjällsjö växte som socken. Enligt någon källa jag hittat (skall leta reda på den igen), skall dock de första marknaderna ha hållits på den plats som Bodums kyrka i dag står. Först senare blev Backe orten för Fjällsjömarknaden. 

1912 var sista året för  Fjällsjömarknaden i sin gamla tappning. 1946 skulle marknaden återupptas, men då i första veckan i Juli, och snarare som nöjesevenemang än "nytto-handel". 

Ett av de stående inslagen på "markna'n" är "marknads-tåget", vilket närmast kan liknas med ett karnevals-tåg i miniformat, och där deltagarna kan utrycka sin åsikt om olika saker på ett humoristiskt sätt.

För mer information om Fjällsjömarknaden, följ denna länk.

Invånare

Ofta får pappa frågan om hur många som bor i Backe och det beror ju lite på vad man räknar till Backe.

Här kommer en del olika siffror från olika år (1890 & 1910 kommer från folkräkningarna, medans år 2000's siffror kommer från Strömsund kommuns hemsida).

För den som inte känner till Fjällsjö eller Backe, så bör det tilläggas att Fjällsjö är församlingen (som består av ett antal byar/samhällen). Backe är ett samhälle i Fjällsjö församling (det största).

Man kan misstänka att i dessa siffror finns vissa definitions-skillnader. T.ex. byn Sunnansjö hade 244 personer år 1890, och i Strömsunds hemsida så nämns ej Sunnansjö (räknas troligen in i "Backe".)

Begreppet "Fjällsjö" är nog klarare, eftersom det gäller församlingen och den ej ändrats sedan 1891 (då Trångåsen flyttades till Strömsund).

Låt oss också jämföra invånar-antal för en del andra byar i Fjällsjö.

Tyvärr är nog definitionerna lite luddiga i detta fall också. Åter kan man misstänka att t.ex. Vängel 2000 också innefattar Tjärnnäset, Bofors, Brattforsen etc.. Så ta dessa siffror som en indikation åt vartåt det barkar snarare än en exakt jämförelse.

Vår relation till Backe

Pappas släkt kommer från Backe sedan flera generationer tillbaka.

Första kända Fjällsö-anan är Sven Spjällesson från Jansjö, som 1540 dömdes till böter för att ha inhyst en trollpacka från Ådalen. Det är hans son som sedan är ensam ägare till Jansjö i Kyrktionden 1571 som redan nämnts ovan.

Sven Spjälleson är vår ana på 21 olika sätt (klicka här för att se hur).

Här kan ni se en lista på var våra anor bodde 1695, samt vilka åkrar de skördade.

Pappa har också lagt in en karta som visar vart hans närmaste anor kommer ifrån.

I dag bor farmor och farfar i Backe (med faster Jenny). Dessutom bor vår gammelmormor, gammelfarfar och "gammelfarmor" där.

Backe blir därför den naturliga samlingspunkten för många av pappas kusiner (förutom de som redan bor där) och då kan vi ju få träffa våra tremänningar också. Vår kusin Ebba brukar dessutom vara mycket hos farmor när vi är där på somrarna.